Nån som missat att jag fått dille på GIF?

vi drar till med en gammal goding för att höja humöret! London

o vill nån veta vad som spelades om och om i mitt huvud när jag tillslut tog mig ur sjukdomsdimman så klicka här

hoppas att er dag blir supderduper!

så vad tycks om mitt nya pimp? mobilen har blivit med häst om man säger så. en kärlek har uppstått som vi hoppas ska vara långvarig. ny mobil, nä inte än!

Men när så är fallet får man koncentrera sig på roligare saker. som det faktum att jag fick min pappas gamla analoga canon i julklapp och jag nu äntligen får chansen att lära mig fota analogt! när denna slets upp ur paketet under granen kom känslorna från när man var en liten liten flicka på självaste julaftonsmorgon med pirret i kroppen. det var tider det.

så folket, hej! har ni det bra i nattens mörker?

Jag brukar inte bli såhär exalterad över ett nytt år. fine att jag firar som alla andra, men just nu känns 2012 så speciellt (även om jag alltid råkar skriva 2010..). som om jag verkligen gått och väntat på just det året så sjukligt länge. varför vet jag inte, men när det är slut det med, då vet jag förhoppningsvis varför.

För övrigt har jag bara jobbat idag. hela dagen. på lunchen finulade jag tillsammans med en mobilförsäljare om jag ska skaffa ny mobil. han tyckte såklart det. så fort jag langade upp min sönderpimpade bebis skakade han bara på huvet.. min hero börjar ju bli till åren, men det känns lite sorgligt och den håller fortfarande måttet, nästan, så jag vet inte.

annars så pratade jag djupa tankar med finaste Kigge och funderade lite ytterligare på livet och nyårslöften.

sättet jag har växt på det här året, ja på bara 1 år trodde jag aldrig att jag skulle göra. det har hänt så mycket, en del stora en del små saker. en del hemliga och en del öppna kort. jag har växt upp, blivit något mer än bara jag. kan man säga så? jag vet inte, men det känns så. något som gör mig både glad och lite ledsen. att växa upp har alltid skrämt mig men samtidigt har jag längtat något otroligt.

men med att växa upp kommer även ansvar. man lär känna nya människor, gör nya saker, börja tänka på nya sätt. agera annorlunda. man utvecklar det man har, kastar annat åt sidan.

Jag mår bra och njuter av julen. Jobbar en hel del av tiden, resten försöker jag spendera med nära och kära, äta mig tjock på allt gott som bara julen kan bjuda på och bara va. att det inte finns snö och är nästan 10 grader varmt varje dag gör mig ingenting, vintern har aldrig varit min tid. men lite snö på självaste julafton hade nog inte skadat.

det känns konstigt att vara den sista som smyger omkring i huset natten till julafton. tomten har ännu inte dykt upp och jag borde nog gå och lägga mig så att han kan få slutföra sitt arbete även i detta blåa hus. efter en riktit lång dag på jobbet har jag äntligen fått tillbaka lite julkänslor och jag längtar till att få fira julen i flodins anda.

Jag jobbar och sliter för att få lite ledigt under jul. Nacka forum har julöppet till 22 varje dag och jag stod där måndag 11-21 och tisdag 12-22. det är inte sååå kul.. men idag var jag ledig. julklappsköp, julmys och nytt rum. ett dampanfall skapade ommöblering så nu ligger jag i min säng och ser på rummet på ett helt annat sätt. låtsas att det är min nya lägenhet, patetiskt nog.

snart är det jul och i vanlig ordning kan jag inte alls förstå det.

Vi spattserade genom Sohos sexkvarter, tittade in i roliga affärer och slängde bort de sista slantarna på skräp innan det bar av till arlanda (i stockholmstermer gatwick för londonbor) med tomma fickor men ack så fulla väskor. övervikt men snäll personal som inte brydde sig (ja... det var jag..) en sista hutt på flygplatsen innan boarding. så fort planet lyft slocknade de små flickorna och innan de visste ordet av var de tillbaka på ruta 1. stockholm som stockholm. Man kan ta flickorna från stockholm men aldrig stockholm från flickorna. men london, du kommer alltid vara den bästa delen av stockholm. vi ses snart igen!

Phs