men det puliceras inte. jag lät störd. helt galet. vad har jag egentliten att klaga på? jag lever ett underbar liv, har massa underbara vänner runt om mig, världens absolut bästa familj, fint hus, grym skola och allt som jag faktiskt kan och ska vara stolt över mig själv för. men ändå så tycker jag så synd om mig själv, mår dåligt över saker jag inte vet vad och gör folk oroliga. jag vet inte vad som tar åt mig alltid. men alla får väl såna dippar?
eller?
0